Att lyfta blicken med hjälp av “pinnen”

 

När jag och Roine arbetade med boken Våtmark använde vi ofta vår kära fotomast, som vi helt enkelt kallade “pinnen”. Den gav oss möjligheten att fotografera från ett fågeltornsperspektiv – en vy som är svår att få när man står nere på marken.

En av de dagar vi arbetade med boken befann vi oss vid Klöva hallar, en plats som jag har fotograferat otaliga gånger. Jag älskar den miljön – dess täta sumpskogar, krokiga grenar och de subtila skiftningarna i växtligheten. Men just den här dagen undrade jag: Kan jag se något nytt här om jag använder pinnen? Kan jag skapa något som känns annorlunda?

Jag kopplade kameran till min telefon och skickade upp pinnen ungefär åtta meter i luften. Plötsligt såg jag landskapet på ett helt nytt sätt. De välbekanta formerna och strukturerna fanns fortfarande där, men ur ett fågelperspektiv fick de en annan dimension – en annan rytm och sammanhang. Det var som att återupptäcka en gammal vän, men i ett nytt ljus.

Att arbeta med pinnen är lite som att fiska. Man skickar upp kameran och tittar på telefonen för att se vad som finns där uppe. Oftast blir det inget – bilden känns tom eller saknar det där lilla extra. Men så, helt plötsligt, ser man något. Ett mönster, en komposition, en känsla. Det pirret som kommer då är magiskt – det är som att upptäcka något ingen annan har sett tidigare.

Den dagen regnade det, och vädret var ganska ruskigt. Men just i intima landskap, som de vid Klöva hallar, är sådant väder ofta en tillgång. Regnet mjukar upp färgerna och ger en extra intensitet till detaljerna. Och det är något särskilt med att stå mitt i det – känna regnet mot ansiktet och samtidigt skapa bilder som fångar något av platsens själ.

Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna fotografera intima landskap från åtta meters höjd, men det är det som är så spännande med fotografi och fotoprojekt. Det öppnar dörrar till nya idéer, till oväntade sätt att se och tänka. Det handlar inte bara om att fånga en bild – det handlar om att vara nyfiken, utforska och låta sig överraskas.

Tillbaka

Lämna en kommentar