En chansning som inte gick hem… eller?

Hur mycket man än planerar finns det alltid delar man inte kan styra. För mig handlar det ofta om väder svårt att planera och ännu svårare att styra. Sydvästra USA i juni är faktiskt väldigt lätt när det gäller väder. Förvänta dig klarblå himmel alla dagar från morgon till kväll. Ser du ett moln reagera snabbt och ha ett lager med bra platser som du kan välja från.

Det där med att hitta rätt ställe är långt ifrån enkelt. Jag hade rekat mycket i området där jag var. Men en titt på kartan och himlen fick mig att tro att de ställen jag hade på lager inte skulle vara perfekt. Molnen låg i norr vilket innebar att jag ville fotografera mot norr. Alla platser jag hade bra koll på låg mot söder eller mot norr med höga klippor som skulle skymma molnen. Jag tog helt enkelt en chansning och vandrade iväg upp för en galet brant och backe och in i en canyon som skulle ta mig till en platå där jag skulle ha bra utsikt mot norr och också förhoppningsvis kunna hitta lite förgrunder.

30 grader varmt i skuggan och ingen skugga där jag gick i kombination med 17 kg utrustning på ryggen har en förmåga att göra vandringen lite mindre bekväm. Det blötaste inom många milsradie i öknen var troligen jag.

Och för att göra allt lite värre och testa mitt humör var de stället jag tittat ut riktigt riktig dålig.  Molen hade nämligen förflyttat sig till söder och min chansning var helt fel. En titt på kartan visade att om jag fortsatte utmed den stigen jag var på skulle jag komma till en ny platå som jag varit vid innan där jag visste att det fanns stort potential och utsikt mot söder.

Så upp med säcken på ryggen och vidare. Efter bara några hundra meters vandring gick jag förbi ett fantastiskt litet område med klippformationer som hämtade ur mina drömmar. Hinner jag stanna eller missar jag molnen då? Vadå hinner, jag måste stanna!

Klippvägg, Capitol Reef Nationalpark – Utah

Fram med kamera och stativ. Nu blev livet om möjligt ännu svettigare. Mitt i solen mot en klippvägg och ingen vind. Men vad gjorde det. Jag hade det så bra man kan ha de. När solen flyttat sig över himlen så den började lysa på mitt motiv gav jag upp och jagade snabbt vidare mot platån som var målet.

Väl framme låg molnen precis där jag hoppats att dom skulle. Vilken lättnad och vilken kväll det blev. Helt klart en av de bättre jag haft i Utah. Molnen varierade hela tiden så det var bara att stå och njuta av naturens mäktiga skådespel.

Capitol Dome, Capitol Reef Nationalpark – Utah

Plötsligt slog det mig…. jag måste gå hela vägen tillbaka i nattens mörker, utan pannlampan som låg kvar i tältet. Jättebra Patrik, verkligen genomtänkt.

Som tur var blev jag räddad från en nattvandring i mörkaste mörker av två tyska fotografer som erbjöd mig lift till campingen. Ibland faller allt bara på plats trots att det ser rätt dåligt ut.

En chansning kan gå riktigt fel men ändå vara helt rätt.

6 kommentarer


  • Trevlig läsning. 🙂
    Capitol Dome bilden är riktigt fet..
    /Peter

    augusti 06, 2012
  • admin

    Tack Peter!
    I oktober är vi där…. 🙂

    /Patrik

    augusti 06, 2012
  • Bilden på Capitol Dome är mäktig, riktigt, riktigt mäktig.. Hur lyckades du regissera molnen 😉

    Hälsn
    Agnetha

    augusti 06, 2012
    • admin

      Tack Agnetha! Du vet väl att jag har superkrafter som får stålmannen att blekna. 😉

      augusti 06, 2012
  • Mia Schough

    Imponerande bilder på mäktig natur. Hoppas din utställning går bra!

    MVH Mia

    augusti 06, 2012
    • admin

      Tack Mia!
      Utställningen går strålande. Vilket gör mig strålande glad.

      /Patrik

      augusti 06, 2012

Kommentera


Namn*

Epostadress (kommer inte visas)*

Webbplats

Din kommentar*

Skicka kommentar

Copyright © Fotograf Patrik Larsson