Deltagarnas bästa bilder – Fulufjället 18-21 september 2014

Många känner säkert till att Fulufjället är en av mina absolut favoritplatser i landet och att år efter år få dela med sig av dessa underbara miljöer till deltagare, som gör den ena underbara bilden efter den andra, är otroligt stort.

Årets kurs i Fulufjället gick som vanligt i slutet av september då hösten gör att landskapet får en extra dimension.
Nedan hittar du de bilder som deltagarna själva valt ut som sina bästa bilder från helgen och även mina kommentarer till bilderna. Är du intresserad av att komma med till Fulufjället 2015 så tveka inte att höra av dig till mig.

AgnetaSundgrenFulufjäll-1

Agnetha Sundgren
Det här är ett motiv som alla som besökt Fulufjället gått förbi och de flesta har säkert stannat för att ta en bild. Agnetha har gjort detsamma och hon har tagit en riktigt bra bild. Jag gillar verkligen flödet genom bilden. Vattnet är fint inramat av stenarna och växtligheten runt bäcken. Jag tycker speciellt att stenen som vattnet rinner över nere till vänster är viktig då detta ger bilden en balans och skapar något i en yta som annars skulle bli lite tom. Att bilden är tagen just på hösten syns i bakgrunden där de olika färgerna ger ett fint djup.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Cecilia Johnsson
Under helgen fick deltagarna en uppgift som gick ut på att ta en bild med bara vatten. Det finns så mycket att upptäcka i vattnets rörelse att jag ville att de skulle jobba med att upptäcka det. Cecilia har jobbat fint med de rörelser och ytor som vattnet skapar. För oss som bor i sydsverige är det en befrielse att komma upp till fjällen där vattnet är klart och fint och inte brunt som det ofta är här. Det gör att man, som Cecilia har gjort här, kan utnyttja färger i vattnet på ett helt annat sätt.

 

Kåre-unnamed-3

Kåre Johansen
En tidig morgon gick vi i mörkert upp mot fjället för att komma över trädgränsen så att vi skulle få lite bättre utsikt. Jag hoppades på att vi, liksom dagen innan, skulle få dimma när solen gick upp men tyvärr såg det ganska mörkt ut. Men så som från ingenstans så kom dimman rinnande ner över fjället. Kåre har fångat känslan den morgonen på ett fint sätt i sin bild. Jag gillar verkligen diagonalerna som bildas av dimman och fjället. Det blir en fin upprepning i bilden. Kanske att man skulle kunna ta bort lite i toppen av bilden för att fokusera mer på den som är intressant.

 

Lars-LaFr--1

Lars Fridh
Lars har på ett fint sätt fångat stämningen under en av våra morgonturer. Dimman drog in ganska sent, en stund efter att solen hade gått upp. Jag gillar färgerna i Lars bild. Likaså har han jobbat fint med det kvadratiska formatet. När man fotograferar landskap är man nästan alltid i klorna på vädret och denna dagen var inget undantag. Dimman har hjälpt till att skapa en fin separation i bilden. Jag gillar dock att den inte är så kompakt att man inte ser granarna, att dom syns tycker jag är viktigt för djupet i bilden.

 

Magnus-_DSC4983a

Magnus Jönsson
Magnus har tagit en bild med ett stort lugn i. Jag gillar verkligen användandet av stora tomma ytor för att skapa en känsla i bilden. Det blir på något sätt lugnt samtidigt som det blir skrämmande. Ljuset i bilden är helt underbart. Det tidiga morgonljuset som lyser genom dimman ger en mjukhet till färgerna även när dom är starka. Vattnet skulle lätt kunnat bli en gigantisk tom yta men de två kala träden vars speglingar man ser i vattnet hjälper verkligen ytan att bli intressant.

 

Marie-633A2053

Marie Gustavsson
Det finns ju en bild till från samma tillfälle tidigare i inlägget vilket gör detta lite interessant. Även denna bild har de fina diagonaler och molnen som ger den stora himlen ett fint liv, men Marie och Kåre har valt helt olika sätt att tolka bilden i bildbehandlingen. Detta sätter fingret tydligt på det jag menar när jag säger att fotografering är 50% och bildbehandling är 50% för en 100% bild. Dessutom är bildbehandlingen en mycket viktigt del i det uttryck man som fotograf vill ha. Som du ser här går det att skapa väldigt olika bilder från samma tillfälle! Jag tycker att Marie har gjort en bild med underbar stämning.

 

Mats-Fulufjället 1

Mats Winberg
Att få fint djup i bilder tagna med lite teleobjektiv är ofta svårt, men Mats har gjort det riktigt bra. Tack vare motljuset blir de röda växterna i nedre delen av bilden ett fint blickfång som sedan leder ögat in i bilden och mot öppningen mellan träden där man kommer vidare. Tyvärr är bilden utfrätt i översta, vänstra hörnet vilket gör det väldigt ljust och blir på så sätt också något som ögat dras emot. Nu är det ju den vägen blicken ska vandra så det är inte så illa som det kunde varit.

 

Tommy-Patrik Fulu-2

Tommy Cronholm
Tommy har valt att göra en panorama av sin bild vilket passar väldigt bra. Om man bara tittar på ytorna i bilden ser man att den består av tre nästan lika stora delar. Alla delar sträcker sig från kortsida till kortsida och det finns inga linjer som går från långsida till långsida. I ett sådant fall är det passade att göra ett panorama av bilden. Jag gillar att Tommy har valt att ta med mycket förgrund som lugnar ner bilden. Jag gillar också att formen som bildas av stenarna i bakgrunden får avslutas innan bilden klipps upptill. Finns det linjer och former nära kanterna så bör man tänka på att inte kapa dom.

 

Ulf_Sundgren-Fulufjället-20140920

Ulf Sundgren
Ulf har tagit en bild som jag verkligen gillar. Att skapa ordning i den kaotiska miljön är inte alltid lätt. Jag gillar att hela bilden rörelse utgår från vänster och drar sig mot höger. Visserligen vrider sig trädet mot vänster men det viker rätt snabbt över mot höger. Jag gillar också att bilden är ljus utan att kännas överexponerad. En del som bidrar till att hålla ihop bilden är bakgrunden och det faktum att man faktiskt ser stranden på andra sidan vattnet. Det gör att det ljusa i bilden ligger inom ytan och inte sticker iväg.
En bild som borde sitta på väggen!

 

Patrik-20140919_063606_0006

Patrik Johansson
Patrik har gjort en klassisk landskapsbild med en fin förgrund och en intressant bakgrund. Jag gillar verkligen ljuset som gör att stenarna kommer fram fint. Likaså blir det lite ljus i träden som gör dom lite mer gula. Bakgrunden är superläcker med dimman som rinner ner över berget. Beskärningen av himlen känns också rätt. Det är inte för mycket utan just tillräckligt för att kunna få en fin känsla och ett lugn till bilden.

De bästa bilderna från 2013

Året är slut och det är dags för en liten summering. En summering jag gör genom att leta fram och visa upp de 12 bilder som jag tycker mest om från året. Ett år som på många sätt varit ett bra år men också ett år som innehållit sin beskärda del av problem och jobbiga tider. Jag har under hela året hållit mig i Sverige förutom en liten avstickare till Norge i september. Stora delar av tiden har jag tillbringat i mitt nya landskap Skåne vilket varit extremt givande på många sätt. Att flytta mellan olika landskap är ju på ett sätt som att resa. Det blir spännande att se vad 2014 har att komma med.

Vår i Söderåsens Nationalpark

Söderåsen, Skåne – april 2013

20130522_192917_0094

Forsakar, Skåne – maj 2013

20130529_204733_0140

Maltesholm, Skåne – maj 2013

20130623_223128_0046

Kullaberg, Skåne – juni 2013

20130907_062900_0137

Brösarps backar, Skåne – september 2013

20130922_080643_0029

Fulufjällets nationalpark, Dalarna – september 2013

20130923_173208_0076

Rondane, Norge – september 2013

20130924_081721_0190-Redigera

Rondane, Norge – september 2013

20130925_083853_0096

Fundin, Norge – september 2013

20131005_190342_0097

Ramsvikslandet, Bohuslän – september 2013

20131026_154929_0015

Klövaravinen, Skåne – oktober 2013

20131230_134223_0148-Redigera

Brantevik, Skåne – december 2013

Deltagarnas bästa bilder – Söderåsen 26-28 April

När workshopen Peter och jag höll den 26-28 april på Söderåsen var slut bad jag deltagarna att  skicka sin bästa bild från helgen. Jag lovade att ge feedback på bilderna och jag bad deltagarna om lov att få publicera deras bilder på min blogg.
På många sätt var detta en utmanande workshop. Söderåsen kan i vanliga fall kännas svårt att fotografera och nu,när det inte finns några löv på grund av den sena våren, blev det en ännu större utmaning. Jan, Agnetha, Lillis, Håkan, Jens Petter, Lars-Åke, Marie, Elisabeth, Anita och Hanna lyckades trots dessa förutsättningar fantastiskt bra. Det var inspirerande att se era bilder och jag är så tacksam att jag får visa upp bilderna här så att de kan inspirera många andra.

agnetha
Agnetha
Ett ljuvligt utsnitt som är fint komponerat. Att det finns två rötter där den ena sticker fram bara lite är riktig fint. Kanske skulle jag vilja ta bort grenen som sticker in från botten i höger kant. Det skulle vara en enkel sak att hålla undan när man fotograferar och det skulle göra bilder ännu renare. Jag gillar också formatet på bilden som bidrar till ett genomgående lugn.
Anita_vår4
Anita
Knoppar som brister är ett motiv man får se ganska ofta. Här tycker jag att Anita har trimmat kompositionen bra genom att använda sig av björkstammen i bakgrunden. Det sätter in det lilla skottet i ett sammanhang och en miljö. Jag tycker också att oskärpan är precis perfekt. Man ser björken men den stör inte.

Elisabeth2
Elisabeth
Ett motiv som är fint anpassat till det mjuka ljuset vi hade under våra första utflykter. Jag gillar verkligen flödet i bilden från vänster till höger. Att Elisabeth har tagit med en stam i bakgrunden ger en fin upprepning och ett bra djup. Jag tycker också om att man ser bakgrunden men att den inte tar överhanden. Den finns bara där som ett avslut. En mycket fin miljöbild som blir spännande att titta på.

Hanna_Fredin
Hanna
Detta är en bild som jag tycker lever mycket på sina grafiska former snarare än valet av motiv. Stammens rundhet och struktur ger en fin kontrast till löven. Färgerna tycker jag känns väl sammanhållna. Alla drar åt det varma hållet vilket jag gillar. Bildens format bidrar också till ytuppdelningen som ger bilden ett grafiskt uttryck.

Håkan_20130427-0013-2
Håkan
Vyn från Serpentinvägen in i Skäralidsravinen är en vy som jag personligen gillar mer än den från Kopparhatten. Håkan har verkligen fångat den på bästa sätt. Vilket enormt färgspel av subtila nyanser. Det lilla diset i bakgrunden gör att bilden tunnar ut och avslutas. Valet att inte ta med himlen tycker jag är helt rätt. Det blir mycket mer spännande så här.

jan
Jan
Att våren var sen i år var något som Jan har utnyttjat fint i sin bild. Stammarnas skelett mot den kämpande sälgen som vill få fram våren är otroligt känslig. Jag älskar bilden och tycker verkligen om utsnittet. Det blir två tydliga fält av sälgen och de kala träden till höger ramas in fint av trädtopparna i botten.

JPS3
Jens Petter
En härlig panorama som Jens Petter slagit samman av flera bilder. Färgerna är det jag först slås av. Det oranga i nederkant som återkommer i ljuset i den övre delen av bilden. Det gröna på stammarna bryter av i färg och skapar otroliga linjer i bilden där givetvis den främre grenen drar iväg mig mest. En underbar bild över ravinen.

Lars-åke_thumbnail-1
Lars-Åke
Ett ljus som hämtat ur en William Turner målning. Dramatiskt men ändå inte för mycket. Jag gillar verkligen linjespelet som blir genom bilden från framkanten och i zick zack bort över ytan. Jag skulle nog beskära bilden lite i nedre kant för att få bort den ljusa strimman och göra bilden ännu renare. Tyvärr sticker det in några få grenar från höger. Svåra att få bort men jag skulle försökt peta bort dom innan jag tog bilden. Färgskalan och ljuset är det som gör bilden för mig.

Lillis

Lillis
Man börjar ju undra om det var en workshop i april eller oktober. En otroligt fin vy över ravinen där de röda bokskotten gör bilden spännande. Diset i bakgrunden ger mycket djupkänsla och separerar de olika lagern av bokskog på ett bra sätt. Den orange färgen gör att skogen nästan brinner. Ljuset i bilden är riktigt fint. Man ser i bakgrunden att solen håller på att gå upp vilket bidrar mycket till den varma och inbjudande känslan.

Maire_IMG_2010

Marie
Vilka härliga former Marie har fokuserat sitt intresse mot. Det är svårt med träd som ligger så här tätt men jag tycker att ljuset har löst detta bra då det finns en separation mellan stammarna och det kortare skärpedjupet gör att bakgrunden inte blir störande. För att utveckla bilden mer skulle jag gärna se en vridning mot höger så att mer av grenarna med de fina formerna kommer med.

Prestation

20111121_184558_0199

 

Jag kommer så väl ihåg dagen, jag var trött på allt. Det hade gått nästan två veckor på min tre veckor långa soloresa genom sydvästra USA.

En eftermiddag i Joshua Tree Nationalpark gick jag och letade efter motiv. Jag vände på varenda sten i förhoppning att hitta inspiration. Men nej, hur jag än försökte så gick det inte..
Jag satte mig på den torra marken i dammet bland alla taggiga och hårda växter som passar så bra för det extrema livet i öknen men som är så obekväma för oss människor.

Jag tog fram min telefon och mina hörlurar och drog igång musiken, Ryan Binghamns ruffa stämma fyllde tomheten. Efter att ha lyssnat på några av hans låtar reste jag mig upp, fortfarande med musiken i öronen. Jag såg något, tog fram kameran började fotografera. Jag tänkte inte, jag bara gick på känsla och kopplade bort mig från landskapet i övrigt. Jag fokuserade bara på träden och tänkte på vilka överlevare de är.
Levande och glad såg jag än en gång solen gå ner över det karga landskapet.

Det jag behövde var att sluta fokusera på att prestera bra bilder. Jag behövde den distraktionen musiken gav mig och komma tillbaka till kärnan och gläden. Tänk att skillnaden mellan prestation och glädje kan vara en låt.

Det vardagliga

snö

Vi landskapsfotografer är ofta slavar under fantastiska landskap och episkt ljus. Vårt sökande efter det mäktigaste landskapen går världen runt. Framför våra kameror har vi sanddyner i Afrika, berg i Alperna och glaciärer i Sydamerika.
Någonstans i sökandet efter mäktiga och storslagna motiv missar vi lätt det vardagliga – motiven som du ser dagligen och som du kanske inte tänker på men som kan bli bra på bild.
Det vi ser varje dag blir inte en wow-upplevelse och då kräver det mer av oss som fotografer.

Visst är det svårare att få en bra bild på sin bakgård än att få en bra bild i ett storslaget land som USA. Att kunna följa guideböcker och färdiga stigar till de häftigaste motiven är ju faktiskt inte så svårt, men att se bortom ikonerna kan vara svårt, Även här finns det vardag som är fantastisk intressant att uppleva.

Om nu bilder i vardagen är svårare så är det ett bra sätt att höja standarden på sina bilder, att rikta kameran mot det som är vardag. Varför inte utmana dig själv att leta motiv i det du ser varje dag? Där finns också känslor, former och strukturer som kan resultera i starka bilder. Kanske är det vardagliga för just dig det du ser i en park i stan där du bor eller i ett industriområde du passerar på väg till jobbet.

Det finns även många motiv som uppenbarar sig när du inte har kamerna med dig, men glöm inte att mobiltelefonen är en utmärkt kamera (som jag skrev om i inlägget “Detta kan Instagram lära dig”).

Jag uppmuntrar dig att se dig omkring lite extra mycket nästa gång du går till jobbet eller tar en promenad i ditt närområde. Visst finns där motiv!

Ibland orkar man bara inte

20121024_072011_0043

Deer Creek, Utah – Oktober 2012

Ibland är tröttheten bedövande. Hur man än försöker finns det ingen energi att uppbringa. Vi släpar oss iväg till jobbet och gör vår plikt, men utan lust och utan glädje. Det kan vara under några dagar, veckor eller månader. Ju längre desto värre.

När denna trötthet kommer under en fotoresa blir det verkligen trögt. Jag har alltid varit taggad och energifylld inför alla fotoresor, men så i höstas när det åter var dags för tre veckor i sydöstra USA så kände jag mig trött, sliten och ville egentligen bara vara kvar hemma.
Många morgonar när de andra gick upp för att fotografera soluppgången låg jag kvar och sov i tältet. Dels för att jag innerst inne visste att just nu var vi inte bland mina favoritmotiv, men också för att energin var slut. Mina energidepåerna var helt tömda.

För mig fungerar det så att när energin är slut så försvinner kreativiteten, men ibland behövs det väldigt lite för att väcka den till liv för en stund. En morgon på den primitiva, men underbara, campingen vid Deer Creek i Utah hade jag valt att ha sovmorgon. Det hade varit klarblå himmel alltför många dagar och vi var två veckor in i resan och jag var väldigt sliten och omotiverad.

När jag till slut vaknade så tog jag min kameraväska och mitt stativ och gick bort till ett litet träsk vid infarten till campingen. Där hade jag sedan 15 underbara minuter. Jag kände snabbt hur jag hittade motiv som inspirerad och att, kreativiteten och lusten att fotografera kom krypande tillbaka.

När mina vänner kom tillbaka efter sin tidiga morgon var det dags för långfrukost med bacon, ägg och kaffe. Nog hade energin tagit sig upp ett par steg och när man sitter i solen med en kopp gott kaffe och ser tillbaka på en bra morgon är man rätt nöjd för stunden.

Jag har med tiden börjat inse att om inte energin finns så försöker jag inte tvinga mig ut med kameran. Det är ingen idé. Då tar jag heller en promenad i stan, läser en bok eller träffar en vän. Att göra något annat ger mig mer inspiration och ny energi än de halvbra bilder jag kommer hem med om jag egentligen inte orkar eller vill vara ute.

Detta kan Instagram lära dig

bild2

Fotodelningstjänsten instagram var länge bara ett namn för mig. Jag hörde folk prata om att dela bilder. Men varför skulle jag dela min bilder där? Jag förstod inte grejen alls.
Men så i höstas skapade jag ett konto och började faktiskt använda Instagram efter vissa påtryckningar. Och rackarns vad kul det är! Ta en bild, behandla, dela, klart!
När jag ser tillbaka så har Instagram gjort att jag har fotograferat mer, jag är mer nyfiken och jag ser hela tiden nya motiv runt omkring mig. .

Vad är det då med Instagram som är så spännade?

Det kvadratiska formatet gör att du behöver tänka annorlunda än vad du gör med en systemkamera. Att tänka nya format är något som jag alltid förordat att man ska göra och Instagram tvingar dig till det. Helt underbart!

Jag gillar också att allt sker så snabbt och enkelt. Du vet säkert hur överarbetad en bild kan bli i datorn när vi sitter och småpillar med den in i minsta detalj. I telefonen blir det inte så, ett par knapptryckningar så är du klar. Jag älskar att det inte är massa krav och prestation förknippat med bilder tagna för Instagram.

Jag tillhör dem som alltid har telefonen med var jag än är. Det har gjort att jag upptäckt en massa nya och spännande motiv. Jag har fotograferat stadsmiljöer, katter, kaffekoppar, skyltar, interiörer – ja, helt enkelt en massa saker som jag aldrig hade gjort om jag bara använt min systemkamera.

Kameran på min telefonen har en fast optik vilket gör att jag faktiskt måste flytta mig för att förändra utsnittet. Jag kan inte bara zooma vilket är så lätt att göra om man är lite lat i vanliga fall. Att lära sig att använda benen när man fotograferar är en vinst.

Med Instagram delar jag mina bilder vilket är jättekul, men lika viktiga är att jag ser andras bilder. Jag tittar minst en gång per dag igenom mitt flöde av bilder från de som jag följer. På så sätt får jag en daglig dos inspiration av inredningsbilder, surfbilder, husdjursbilder, cykelbilder och landskapsbilder. Jag följer fotografer, cyklister och vanligt folk – ja, helt enkelt en salig blandning. Jag tycker att det är befriande att inte bara se en massa naturbilder utan att bredda inspirationen. Jag följer helst de som bara använder telefonen som kamera och det verkligen inspirerande att se vad en kreativ människa kan göra med en telefon.

Så har du ännu inte provat Instagram tycker jag definitivt att du ska göra det.

Följ mig på Instagram @fotografpl
http://instagram.com/fotografpl

katt Vof väg bro

Det är den tiden på året

Februari har aldrig varit min favoritmånad. Det är den tiden på året då jag längtar intensivt efter våren, men den dröjer alltid längre än man hoppas. Inte ens här i Malmö känns det som att våren är nära, speciellt inte de senaste dagarna då det har snöat här nere.

Jag drömmer mig istället bort och tänker på hur det kommer att kännas om några månader då jag tar en kopp kaffe på en solvarm klippa och känner solens strålar värma mitt ansikte. Jag drömmer om att se bokskotten sakta spricka ut i bokskogen och jag drömmer om att ligga på marken i en vitsippsbacke och titta upp på molnen som sakta drar förbi på himlen.

Söderåsen är ett av mina favoritställen att vistas i på våren. Vad har du för smultronställen om våren?

 

söderåsen

Söderåsen – April 2012

De 14 bästa från 2012

2012 har inte många timmar kvar och jag kan setillbaka på ett år som har varit minst sagt händelserikt. Jag har bland annat spelat in tre kurser för Moderskeppet, gjort två resor till mina älskade ökenområden i USA, hållit seminarier om landskapsfotografering på fotomässan i Oslo och Stockholm, 12 helgworkshops och ett antal olika dagskurser. Och nu på årets sista dagar har jag också börjat sjösätta mitt nya företag Fotograf Patrik Larsson.

Här kommer 14 av mina favoriter från 2012.

Ramsvikslandet, Bohuslän – Mars 2012

Ramsvikslandet, Bohuslän – April 2012

Söderåsen, Skåne – April 2012

Stenshuvuds nationalpark, Skåne – Maj 2012

Kullaberg, Skåne – Juni 2012

Zebracanyon, Utah – Juni 2012

Kullaberg, Skåne – Juli 2012

Stärnö, Blekinge – Augusti 2012

Fulufjället, Dalarna – September 2012

Fulufjället, Dalarna – September 2012

Death Valley, Kalifornien – Oktober 2012

Grand Canyon, Arizona – Oktober 2012

Canyonlands, Utah – Oktober 2012

Boulder, Utah – Oktober 2012


I en godisbutik

Valley of Fire, Nevada (Klicka för större bild)

Valley of Fire kan närmast liknas vid en godisbutik. Färgerna i landskapet är som hämtade från en påse smågodis, helt underbara nyanser i allt från gult, aprikos till knallrött. Att släppa ut en fotograf här är som att släppa ett barn i en godisbutik
och faktum är att jag nog var lika tjurig som ett barn som inte får godis. Väder som inte samarbetar, dåligt flyt i fotograferandet och hemlängtan har en förmåga att göra mig rätt tjurig.

Redan innan jag åket över till USA denna gången hade jag bestäm att det skulle bli sista resan på ett tag till öknen. Känslan var att öknen visste detta och ville ge mig något att bita i och kanske framför allt skapa en revanchlust som gör att jag måste tillbaka.

Just innan jag tog bilden satt jag på klippan och strök min hand över den porösa sandstenen. Tyst för mig själv frågade jag landskapet varför det gör de så svårt för mig och förklarade att jag faktiskt ska komma tillbaka det ska bara dröja lite, det lättand min tjurighet och landskapets samarbetsvilja.
Man behöver vara lite ödmjuk mot sina motiv, det var ju faktiskt Valley of Fire som skapade ökenbacillen hos mig första resan hit och jag ska tillbaka. Jag älskar ju att vara ett barn i en godisbutik, speciellt när jag faktiskt får godis.

Copyright © Fotograf Patrik Larsson