Fotomässan, en helg av möten

Foto: Agnetha Lundberg

Helgens fotomässa är slut men den sitter fortfande kvar i mitt minne och i mina onda ben. Att stå upp under tre dagar sliter mer än man kan tro.
Det som sitter kvar i minnet är alla fina och bra stunder, alla människor jag mött, alla ni som kommit fram och sagt hur bra ni gillar det jag gör. Det betyder otroligt mycket att få höra.
Minst lika mycket gillar jag att ni kommer med nya ideer och vad ni vill ska bli bättre.

Mina tre seminarier om landskapsfotografering gick riktigt bra. Lördagens seminarie ska jag sent glömma. På förmiddagen insåg jag att mitt seminarie skulle gå samtidigt som mässans dragplåster Joe McNalley, det är inte ett drömscenario. Men det blev en dröm, en dröm fylld med publik. Tänk att jag faktiskt drog en rekordpublik just på lördagen, det har jag nog fortfarande inte förstått fullt ut men det kommer göra mig varm under hela den kalla vintern.

Så stort tack till alla er jag mött hoppas vi ses igen!

PS. jag vet att många väntar på vårens kurser och workshops. Dom är under planering :)

Fotomässan 2012

Då var äntligen november här och med det fotomässan i Stockholm. En alltid lika rolig helg med massor av underbara människor och mycket skratt. Under mässan kommer jag att hålla ett seminarie varje dag om landskapsfotografering. Det ska bli otroligt kul att få dela med mig av min passion.

Resterande tid hittar du mig i moderskeppets monter. Kom gärna förbi på en pratstund.

Tiderna för mina seminarier på Foto-scenen är :

Fredag 16.15 – 17.00, Lördag 14.30 – 15.15, Söndag 10.15 – 10.55

Kommer du?

I en godisbutik

Valley of Fire, Nevada (Klicka för större bild)

Valley of Fire kan närmast liknas vid en godisbutik. Färgerna i landskapet är som hämtade från en påse smågodis, helt underbara nyanser i allt från gult, aprikos till knallrött. Att släppa ut en fotograf här är som att släppa ett barn i en godisbutik
och faktum är att jag nog var lika tjurig som ett barn som inte får godis. Väder som inte samarbetar, dåligt flyt i fotograferandet och hemlängtan har en förmåga att göra mig rätt tjurig.

Redan innan jag åket över till USA denna gången hade jag bestäm att det skulle bli sista resan på ett tag till öknen. Känslan var att öknen visste detta och ville ge mig något att bita i och kanske framför allt skapa en revanchlust som gör att jag måste tillbaka.

Just innan jag tog bilden satt jag på klippan och strök min hand över den porösa sandstenen. Tyst för mig själv frågade jag landskapet varför det gör de så svårt för mig och förklarade att jag faktiskt ska komma tillbaka det ska bara dröja lite, det lättand min tjurighet och landskapets samarbetsvilja.
Man behöver vara lite ödmjuk mot sina motiv, det var ju faktiskt Valley of Fire som skapade ökenbacillen hos mig första resan hit och jag ska tillbaka. Jag älskar ju att vara ett barn i en godisbutik, speciellt när jag faktiskt får godis.

Copyright © Fotograf Patrik Larsson