USA 2011 – Grand Staircase-Escalante National Monument

GSENM är ett av mina absoluta favourit områden i Sydvästra USA. Ensligt, utsatt, öde. Ett av de sista områden i USA att bli kartlagt. Under denna resan tillbringade jag bara 3 dagar i Escalante. Det blev inte fler för att det kommit endel snö som visserligen smällt undan rätt mycket. Men på vissa ställen låg det fortfarande snö kvar. Små vita fläckar som inte tillförde något till bilderna. Hade det inte varit för snön hade jag lätt stannat ett antal dagar till.

Förra resan var jag mest i nordöstra delen så denna gången försökte jag komma in från sydvästra delen. Vägen jag ville in på heter Cottonwood road och var bortspolad på vissa ställen förra året men var nu framkomlig med fyrhjulsdrift och hög markfrigång.

Första natten tillbringade jag vid Old Paria. Det fina med denna platsen är de omkringliggande klipporna. Detta var första natten jag sov i bilen, dock inte nere vid floden. Det var förutspått regn och de branta backarna skulle då bli till lervälling. Så jag tog det säkra före det osäkra och körde upp en bit för natten. Om det kom något regn? Nix inte en droppe. Tydligen ingen skillnad på meterologer i Sverige och USA.

Stenfall, Old Paria movieset, GSENM

Färger, Old Praia moviset, GSENM

De kommande två nätterna var jag vid Yellowrock. Ett otroligt häftigt ställe. Färggranna klippor mycket mönster och inte en människa på mils avstånd. Hur kan man inte älska det? Det enda som störde min frid var ökenråttan som höll mig vaken under natten. När jag tidigare på kvällen satt i bilen med trunken öppen och åt kvällsmat såg jag en liten råtta springa fram och tillbaka på kofångaren. Den ville jag definitivt inte ha in i bilen bland all mat så jag stängde om mig. Vilket resulterade i att råttan blev sur och skrapade och gnagde hela natten för att komma in. Enveten liten rackare.

Yellowrock, GSENME

Det känns riktigt roligt att sakta men säkert skapa sig en bild över GSENM. Jag  vet redan nu att jag kommer att vara där igen snart. Med största sannolikhet under 2012.

Mojave

Mojave var ett av mina mål under resan 2011 men ack vad jag gick bet på området. Hade inte förväntat mig att det skulle vara så stort och ta så lång tid att åka mellan platserna. Hade heller inte koll på hur vägarna var. Vilket var allt annat än bra om man skulle till de områden som var bra. Så priset jag fick betala för min dåliga research och planering var mindre bra tillfällen att fota. Vilket skär i hjärtat när man lagt mycket tid energi och pengar. Men en sak är klar jag ska tillbaka. Det finns galet mycket potential kanske framför allt på våren när det blommar.

En film som jag klippt ihop som visar lite hur jag har det när jag är ute i mitt hjärtas marker.

Copyright © Fotograf Patrik Larsson